Det har länge varit känt att trots filter och pumpar blir det ändå alger. Förklaringen är enkel, om du läst din biologi om nedbrytningen. Syrekrävande bakterier bryter ned ammonium/ammoniak till nitrit och därefter till nitrat och fosfater.
STOPP! Nitrat och fosfat = växtnäring. Där har du förklaringen. För att bryta ner nitrat krävs det växter eller en syrefattig miljö med nyttiga bakterier som omvandlar växtnäringen till vanlig kvävgas. Läs mer om nedbrytningen genom att minska nitrathalten, här.
Så här fungerar ett rotzonsfilter:
Vatten från dammen pumpas ner i botten av filtret. Det stiger sakta uppåt genom filtermaterialet och rinner tillbaka ner i dammen. Längst upp planteras snabbväxande sumpväxter t.ex. Kaveldun, Iris, Säv m.m. Det är viktigt att pumpen inte är för stark då flödet inte får vara för stort. Det byggs upp en nyttig bakteriekoloni i filtermaterialet. Detta bryter ner nitrater och fosfater och minskar förutsättningen för alger. Filtret behöver i princip ingen skötsel då smuts som kommer från dammen bryts ner av växterna och bakterierna.
Tips. Använd utflödet från filtret som fortsätter ner i rotzonsfiltret som sista steg i en naturlig filtermilö och nedbrytning.
Vi skall här visa hur du själv kan bygga ett filter som klarar sista steget i nedbrytningen. Filtret skall kombineras med vanliga konventionella filter.
Börja med att vid sidan om dammen gräva en grop eller dike som motsvarar minst 10% av dammens vattenvolym. För att få vattnet att rinna tillbaka i dammen bör rotzonsfiltret placeras ca 10 cm högre än dammen och ha fall ner mot sidan som gränsar mot dammen. Önskar man placera rotzonsfiltret en bit bort från dammen, kan vattnet ledas tillbaka via en liten bäck. Det är viktigt att rotzonsfiltret är djupt, så du får en syrefattig miljö. Klä filtergropen med gummimatta. I botten lägger du en dränerings slang eller ett rör som du borrar hål i (se bilden). Du limmar ett stigarrör så vatten från dammen kan pumpas ner i botten genom röret.
Gummimattan ligger på plats i filtergropen.
